Konfucianismen
Konfucianismen Konfucianismen grundades någon gång på 500-talet före Kristus. Dess grundare, Konfucius, föddes 551 f Kr. och han grundade säkert inte religionen förrän några årtionden senare.
Konfucius var lärare och ämbetsman. Han föddes som sagt 551 f.Kr och dog 479 f. Kr. Han blev alltså 72 år gammal. Konfucius föddes i nuvarande Shandongprovinsen i nordvästra Kina. Familjen bestod av mamma, pappa och Konfucius. Pappan dog när Konfucius var tre år gammal och han växte sedan upp med bara sin mamma. Under sin skoltid var Konfucius alltid en duktig elev och satte stort värde på kunskap och vishet.
När Konfucius blev vuxen så startade han Konfucianismen. Under Konfucius levnadsår var det en orolig tid i Kina. Han ville införa ordning och reda och skapade därför sin religion och dess tankesätt. Han vandrade sedan runt i Kina med sina lärjungar för att förmedla konfucianismen och gammal glömd kunskap. Konfucius tyckte nämligen att gammal kunskap var för värdefull för att glömmas bort. Konfucius fick också namnet Mäster Kong. Konfucianismen är en religion utan gudar. Den bygger på REN – medmänsklighet, godhet, vishet, lojalitet och pålitlighet. Dessa egenskaper är det viktigaste inom Konfucianismen. Det är alltså mer en filosofi än en religion som vi ofta föreställer oss att en religion skall vara.
Inom Konfucianismen finns det fem grundregler. Dessa är följande:
1 Folket skall vara lojala mot Kejsaren och Kejsaren skall visa godhet mot folket.
2 Fadern skall visa sonen kärlek och sonen skall respektera fadern.
3 Äldre skall visa välvilja mot yngre och yngre skall visa vördnad mot äldre.
4 Mannen skall vara rättvis mot kvinnan och kvinnan skall lyda mannen.
5 Vänner skall vara trofasta mot varandra.
Konfucius tyckte att man inte skulle behöva ha lagar och straff för att människan skulle handla rätt. Det skulle man göra även utan regler.
Inom Konfucianismen finns det även en gyllene regel. ”Vad du inte vill att andra skall göra dig, det skall du inte göra dem”- Konfucius.
Konfucius predikade även om att det var meningslöst att spekulera kring döden. Man skulle fokusera på livet istället. Att leva livet på rätt sätt.
Enlig Konfucianismen så finns det ett antal heliga böcker. Boksamlingen kallas för Wu Jing. De tre mest kända är Samtalen, Den Stora Kunskapen och Mittens Väg. Samtalen eller som den också kallas, Lunyn, är skriven av lärjungarna och beskriver samtal som förts mellan dom och Konfucius. Ingen av böckerna har Konfucius skrivit själv.
Konfuciansimen blev statsreligion i Kina under Han-dynastin, 200 år före Kristus. Så man kan säga att Konfucius lyckades väl med att tala för sin religion och dess storhet. Men han fick tyvärr inte uppleva detta under sin levnadstid. Religionen har dock inte alltid varit lika populär. Andra makthavare har under årens lopp bränt Konfucius böcker i försök att utplåna Konfucianismen. Den senaste kejsaren som försökt med bokbränning är Mao Zedong. Dom kejsare som bränt böckerna har gjort detta för att de ansåg att Konfucius böcker gick emot deras sätt att styra landet.
Konfucianismen har fortsatt att utvecklats av andra filosofer efter att Konfucius dött. Religionen lever fortfarande än idag och utövas av människor i bl. a. Kina, Japan och Korea
http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/andra-asiatiska-religioner/konfucianism
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konfucianism
anderas pappersbunt
